Tro det eller inte men jag ringde 10 (TIO) hotell innan jag lyckades hitta ett ledigt rum, vad är det som händer. Till och med Avesta Statt var fullbelagt liksom, men till slut ordnade Scandic i Uppsala mitt boende och här ovan kan ni se min utsikt från fönstret på bakgården... en moské!!! Många extramil blir det... och nu har halva instrument-brädan börjat lysa och blinka också, kanske på grund av att vi närmar oss jul eller ;) Nä jag får se om det blir mer bilåkande i veckan eller akut-service.
Omkörd av två polisbilar som säkert körde i hundranitto, och så svänger dom av precis framför mig så jag höll på att ramma den ena av dom. Jag slog på saftblandaren när jag passerat och ser då i backspegeln hur blåljusen börjar flimmra. Blev liiiite orolig men dom tog kafferast och jag kunde rulla vidare. 
Skum bild från Ove, dock med en stor fin skylt längs långsidan. Vad är det för flak och var stod det tro?
Och så en semesterbild från Hetting i Florida, hoppas han har det bra. OCH att han inte pillar på spakarna i den här kärran, för då vet vi ju alla vad som kan hända hehe
Till sist ska jag bara meddela att man avslutade den här dagen med ögongodis i alla fall. Jag kan nämligen se AIK - SSK på rummet, och tjejen i receptionen gör att jag köper kaffe två gånger i timmen... och den sista bjussade hon på ;)
Hej Go Vänner,
SvaraRaderaJo nu ska jag berätta var flaket står. Flaket tillhör vår BÄSTA ÅKARE i landet. Han heter LastVäxlarCarlsson och svarar på namnet Rolf. Dekaler till flaket togs fram när vi skulle göra vår första tidning REN LANDSBYGD. Nu använder han fortfarande samma text och han hämtar skrot åt oss genom STENA i hela södra landet. Sedan kan jag väl säga att han är en av de trevligaste åkarna i hela världen också. Samt att han och frun samt deras son Martin också är trevliga skadar ju inte.
måndagen den 15:e november 2010
SvaraRaderaMen det är tur att man inte behöver gå ner till ån med sin tvättbräda...
Jag kom på att jag inte har berättat om min roliga jobbarhelg. Observera att roliga ska uttalas med ett ytterst ironiskt uttal.
Natten till fredag så tyckte jag att bilen lät lite märkligt sådär. Inget jättestort utan när jag svängde till höger så skramalde det lite och jag körde ner rutan vid ett antal tillfällen för att lyssna efter ljudet. Ibland skramlade det till och ibland inte.
Upplyste min chef på morgonen när jag kom in men han hade nog inte riktigt tid att ta till sig informationen eller någon för det hände inget speciellt utan bilen gick på dagen med en annan chaufför. Han hade tydligen inte hört något för han hade inte sagt någon om något missljud.
Natten till lördag så lyssnade jag efter ljudet och fnulade på om det kunde ligga något skräp i verktygslådan (stor låda på sidan av lastbilen som brukar kunna innehålla allt från dunkar med olja och spolarvätska till gamla verktyg och skitiga spännband) och skramla omkring.
På turen hade jag tre lossningar på vagnen och en på bilen och när jag åkte från det näst sista stället som jag hade på vagnen så lät det plötsligt mer när jag åkte i ett nedförslut men jag hankade mig fram till sista lossningen som stod på vagnen.
Väl där och färdiglossad så kom min arbetskamrat förbi eftersom han var i närheten och jag ville ha hjälp med att lyssna/titta utifrån bilen vilket ju av naturliga skäl är rätt svårt när man måste sitta i hytten och köra.
Han lyssnade och tittade och hummade en stund och muttrade om bakaxelhaveri.
Suck, suck, suck
Jouren meddelade att jag inte fick köra en meter med lasset på utan arbetskamraten fick köra och lossa sitt sista ställe sedan fick vi dra av hela mitt lass på hans bil. Medan jag körde och lossade det så körde han min bil i fem km/h till verkstaden där det snabbt konstaterades att det verkligen var ett redigt haveri.
Det hela slutade med att arbetskamraten och jag fick köra genom hela huvudstaden för att hämta en lånebil innan vi kunde köra hem.
Ett nattpass som slutade på sisådär fjorton och en halv timme.
Det är inte att rekomendera kan jag säga er.
Hem och sa hej och sedan godnatt till mina barn och sedan sova några få timmar innan det var dags att åka till nästa pass.
Natten till söndag tillbringade jag min rast med att studera några uteliggare som har "flyttat in" med sin van på en byggarbetsplats. De har nu på ca en vecka spridit ut allt från gamla cyklar till plaströr och allsköns sopor så det finns allt att titta på.
Sedan somnade jag och försov mig en kvart.
Sista lossningen skulle jag pressa in sjutton pall i ett litet rum som enbart rymmer sexton pall. Det gick med jävligt god vilja och en pall som fick plockas på golvet, på andra pallar och lite här och där. Så kan det gå när det är "nyckellossning".
Jag undrar om personalen där tyckte om mig när de skulle ta reda på det hela. Min gissning är att de gillade mig ungefär lika mycket som jag tycker om nyponsoppa. Inte alls med andra ord.
Nu är det i allafall helg och jag skiter fullständigt i allt vad lastbilar, palltruckar och bakaxlar heter i flera dagar.
Nice!
Nu får man koncentrera sig på tvättmaskiner, dammsugare och diskmaskiner istället. Och såklart mina ungar och han den där skäggiga typen. Och det, mina vänner, det gör jag så gärna så.
Over and out
ps: Visst har vi det bra..//Ove DS