NU VAR MAN AVTACKAD - HEJ DÅ HÅLL SVERIGE RENT
Idag var det sista gången som jag klev in på Håll Sverige Rents kontor på Högbergsgatan. Jag gick runt hela lokalerna och insöp miljön, stannade upp vid "mitt" gamla skrivbord och satte mig där en liten stund. Det var ren och äkta vemod som skar rakt in i det gamla hjärtat då kan jag säga, shit va tungt det kändes! Men Lasse ville att vi skulle delta efter personalmötet för en mindre "avtackning" och efter mycket velande fram och tillbaka så tackade jag ja. Känslorna har liksom fladdrat runt angående detta, jag menar, att sluta för att gå vidare i arbetslivet är ju en sak, men att bli uppsagd pga arbetsbrist är en annan. Så jag hoppas ni har förståelse för det jag sa, "det känns så tomt"...
Tack för blomster och present allihopa, jag kommer att sakna er. Vissa mer än andra, men det beror ju på starka band som bundits över tolv år som arbetskamrater. Ni vet vilka ni är :)
Men nu drar jag vidare oavsett jag vill eller inte, mot nya mål, mot nya horisonter... lite läskigt är det dock. Men jag har lovat mig själv att jag ska hitta något bättre än det jag lämnade, men det blir INTE lätt.
ps. Temporär mail att nå mig på framöver är, limpanlindbergh@live.se
"Legere et non intelligere neglegere est - Att läsa och inte förstå är att inte läsa" Tack för att du besöker och läser föråkarbloggen, välkommen åter ;)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar