Det är tydligen inte bara i stan man går hårt fram. Ko-vältare har man ju hört talas om, men slänga-buss-kur-ut-på-åkern var något nytt. Fast det klart, det kan ju lika bra ha varit en galen ko typ, eller en lantis-gårdare hehe.
Sen bara måste jag berätta om gamla farbrorn idag, en 80+ herre som jag försökt nå per telefon i nästan en vecka. Varje gång jag har ringt så har det gått fram ca fem signaler sen har det låtit som någon bara trycker av och på. Lägger på i örat på en liksom. Men idag var jag hos hans granne en bit bort och passade då på att fråga om xxx xxx, varpå han sa att, ja han är svår att få tag i nu när han bytt telefon. Konstigt tänkte jag, så jag frågade varför då? Jo han kan inte med nya telefonen och trycker på fel knappar hela tiden, men åk dit du, han vill alltid ha besök.
Och där stod han ute i trädgårn lätt krokig med käpp och en krossad fot efter att ha staplat ved. Jag fick höra en livshistoria och hans nya liv som änkling och hans barn som inte ville ta över gården, och mitt i allt en telefon som bara var skit. Som en försäljare i stan hade lurat på honom.
Shit vad jag led med honom, en livserfaren go och jätte-trevlig man som på äldre dagar fick smaka på det gamla ordspråket "Otack är världens lön".....
Jag instruerade honom exakt hur man svarar, lägger på, slår ett nummer. Han fick t.o.m en liten "fusklapp" och blev så glad att han ville betala. Men jag lovar, aldrig, och hade han frågat om jag kunde hjälpa honom hugga ved så hade jag stått där än och yxat. Hoppas han sover gott ikväll gubben och kan svara imorgon.... ska försöka hälsa på honom om jag passerar i framtiden.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar