Igår sov jag över uppe i Söderhamn, och framåt läggdags så började jag irritera mig på en konstant rinnande toalettstol. Ni vet det där otroligt jobbigt "fluschandet" hela tiden, och som bara börjar om och om igen. Så istället för att vänta tre timmar på en vaktmästare, eller rent av få höra "han har semester". Så slet jag av locket och fixade till det hela själv, tur att man är lite händig liksom *host*.... toan lär ju INTE fungera imorgon. Men då är jag lååångt borta ;)
PLING... Jäv*** jag har försovit mig.... mobilen ringde inte.... Jag vaknade av att "någon" ryckte täcket av mig, ja jag lovar. Ryste till en gång men hoppade sen i strumporna och störtade in på toan och borstade tänderna. Men när jag sliter upp gardinen så ser det liiiite för mörkt ut för att vara (tippade 08.00 då), och stan ligger insvept i en ganska tät dimma. Min lite sömn-disiga hjärna börjar klicka och rassla, jobba skriker ena halvan, sov viskar den andra. Och när jag sen ser displayen på tv:n fattar jag äntligen att klockan....
.... är tio över tre på natten!! Snacka om jobb-sugen kille va? Men efter ha vridit mig i sängen någon timme så slocknade föråkar-hjärnan och slöfocks-Limpan tog kommandot över mig, det var som en tvist mellan det onda och goda där på det gamla knakiga stadshotellet. Jag undrar just vad som hänt i det rummet för långe sedan ja. Usch, något var det :/
Här har det säkert också hänt saker och ting, men då förmodligen av det trevligare slaget. Satt nämligen hemma på Oves altan i Märsta och drack lite kaffe efter en tjugofem-milare på morgonen. Och på vägen hem så beslöt jag mig för att "våld-gästa" honom lite, och han var ju så klart hur trevlig som helst, pigg och frisk efter semester i Bulgarien antar jag. Så alla ni som passerar Märsta... ;) Tack för kaffet och allt annat Ove, du är en pärla!!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar